Ensam hemma...

...haha, låter som värsta skräckisen men det inte så illa...sonen har åkt till flickvännen i stora staden & lämnade mig till mitt öde...dvs tillsammans med rottis x 2 & mitt onda knä...hmmm...

Nej då, jag klarar mig ganska bra... tog en promenad tidigare ikväll, visserligen ingen lång (det är ju blankis överallt), det värsta är att ta sig nerför trappan sen är det bara utför, haha...iaf, Ace var hur lugn som helst, han brukar vara ganska ivrig annars men nu höll han sig snällt hos mig, satte sig ner när jag stannade o allt...Rottisbrudarna som bor på andra sidan vägen gick precis förbi när vi kom ut, så det var ju xtra spännande förstås...så jag tycker han var jätteduktig =)...gick där o pinkade & lyfte på benet, idag är faktiskt första gången jag sett det & det hände givetvis inne hos veterinären...ja, inte inne direkt men nästan, precis utanför dörren med halva rumpan innanför bestämde han sig för att släppa en skvätt...det kan ha med att göra att det alldeles innan gick ut en liten söt tik...mmm *mysigt*...

Passade på att väga den lilla? älsklingen när vi var där...47 kg...puh, var ska detta sluta?!...9 1/2 mån & inte beror det på att han är tjock...hmm...mammas lilla ängel börjar bli stor ;P
...katten har fått 2 stora påsar med mat så han är nog nöjd...nu har dom kommit på att man ska blanda 2 sorter för hälsans skull...den ena sorten är lösande för katter med urinstensproblem, men den ger högt blodtryck vid för långvarig användning (det är den vi behöver), den andra kan göra att urinstenen kommer tillbaka snabbare (den vill vi inte ha)...dom säger att det är som att välja mellan pest & kolera, så nu blandar vi & hoppas på det bästa...

Har inte pysslat eller sytt nåt idag, men handlade lite tyg när vi ändå var till stan...då finns det om lusten skulle komma =)...eller jo, virkar lite på min duk & slötittar på nån skitfilm på tv...

Börjar bli dags att ta ut grabbarna sista gången idag, men dom sussar så sött & snarkar, så det får vänta en liten stund...
Utställningen vi ska på har iaf kommit ut nu, 22 mars är det dags...kanske dags att börja oroa sig...haha, eller?...några av syskonen går det riktigt bra för så vi hoppas på det bästa...

Natti natti...Sweet dreams

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0